20 juni 2011

Giftemål och Hemmets Journal

Den här helgen har varit rolig och händelserik. Lite stressig men väldigt bra ändå.

I lördags var vi bjudna på vännerna Stefan och Josefines bröllop i Karl Johanskyrkan här i Göteborg. Vädret var regnigt som sig bör vid ett junibröllop, vigseln var fin och lagom lång för en tvååring och mottagningen var trevlig med god mat, tårta och kakbuffé. Theodore skötte sig exemplariskt (för en tvååring) hela kvällen trots att vi proppade honom full med socker och inte åkte hem förrän vid tio. Vi var två stolta föräldrar.

Mannen var toastmaster och kom inte hem förrän vid fyra på morgonen. Lite rund under fötterna. Jag lyxade faktiskt också till det och drack ett glas vin till smörgåstårtan.

Så här stilig var min lille man.

Så här stilig var min store man. Jag har sån tur som har en så snygg äkta hälft,
hur lyckades jag med det egentligen? Hur snygg jag var finns inga bildbevis av
så ni får lita på att jag var fin i min blommiga klänning, rosa kofta
och avancerade håruppsättning.

Och så här vackra var brudparet. Och ja, jag var tvungen att gråta lite lite
under vigseln. Det är ju så fint med människor som gifter sig!

Vad jag förstår skötte sig alla fint på festen, ingen spårade ur så länge vi var kvar och talen var fina. Den som uppförde sig mest som en fullgubbe var väl egentligen Theodore, eller vad säger ni om det här? Lite sång, en styrkande hutt och så lite mer sång.


Hehehehehe.

Idag var också en spännande dag, för det var dags att packa ihop 500 handvirkade Hjärtekatter inför tisdagens leverans till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Ja, för så många har vi fått in på exakt två månader. Och fler därtill som vi inte hunnit räkna. Säkert hundra till. Hjärtekatten har blivit en stor succé och det är en av anledningarna till att inläggen blivit lite färre och tråkigare på sista tiden. Välgörenhetsarbete tar tydligen oändligt mycket mer tid än man kan tro. Men det är värt det.

Samtidigt som 500 katter skulle packas i påsar fick vi besök av en journalist och en fotograf från Hemmets Journal som gör ett reportage som publiceras efter sommaren. Förhoppningsvis leder det till ännu fler Hjärtekatter!

Fotografen roddar med ljus och 500 Hjärtekatter i vårt vardagsrum.

Ja, 500 handvirkade och helt unika katter till 500 helt unika hjärtebarn.

När intervju och fotografering var över satte jag, Susanne
(den andra delen i duon som startade Hjärtekatten) och Chris igång och
packade katterna i påsar tillsammans med en liten folder som beskriver projektet.

Några timmar senare låg de snyggt och prydligt nedstoppade i kartonger
och lyftes ned till Susannes bil.
Nu ser jag så himla mycket fram emot tisdag då vi äntligen ska göra första leveransen till sjukhuset!

3 kommentarer:

Knit-Marie sa...

Haha! Fanta, mamma och sång - det var ett tumlande som heter duga!
Och hur imponerande var det inte med alla katterna - OJ!

Caroline sa...

Vilket maffigt projekt! Väldigt imponerad.

Caroline sa...

Hej!
Vilka fina killar du har! :-)
Och VAD roligt med intervju och publicitet i Hemmets Journal! Och att lämna kissekatterna i morgon, jag blir riktigt avundsjuk, hade gärna varit med och sugit åt mig lite av hela projekt-glädjen, jag förstår att den ger er massor även fast det är mkt jobb så klart! Ni är så duktiga! Va flitig med kameran nu i morgon, och behöver du bärhjälp säg till :-)
kram