15 maj 2009

Amningsrum

På allmän begäran från olika håll ska jag nu redogöra för upplevelsen att använda ett offentligt amningsrum. I detta fall det i Åhléns City i Nordstan. Det var supermysigt! Jag kom dit vid tio och stannade ända till halv tolv och bara ammade, myst och bytte blöja. Det var ett litet rum längs ned till höger på hemavdelningen. Det fanns toalett, soffor, ett bord, micro och flera vattenkranar och skötutrymmen. Jag var aldrig ensam där inne, mammor kom och gick med bebisar och större barn, men det var fridfullt hela tiden - trots att det vid ett tillfälle var 5-6 mammor där samtidigt.

Jag är jättenöjd med upplevelsen och kommer definitivt att gå dit igen. Det ska tydligen finnas ett amningsrum i Allum och ett i Akademibokhandeln vid Kungsportsplatsen också och vid tillfälle ska jag pröva dem också.

Efter amningen köpte jag John Ajvide Lindqvists senaste, Människohamn. Jag har bara läst några sidor ännu men den verkar jättebra. Jag älskar ju John Ajvide Lindqvist.

"Pappa, vad är det där? På isen?
Det är en strålande vinterdag. Högst upp i Gåvastens fyr står Anders med sin sexåriga dotter Maja. Isen ligger snötäckt så långt ögat kan nå och Anders kan inte se något speciellt där hans dotter pekar.
Maja går för att undersöka och fem minuter senare börjar mardrömmen. Trots att det inte finns någonstans där Maja kan försvinna, är det just det som händer. Hon försvinner. Spårlöst. Anders och hans hustru Cecilia har inte längre något barn.

Det lyckliga livet på ön Domarö i Roslagens skärgård är slut. Bara förtvivlan och skilsmässa återstår.

Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen och deprimerad men fast besluten att leva. Då nås han av ett meddelande som tänder ett vansinnigt hopp: Maja finns ännu i världen, på en plats där han inte kan nå henne.
Ett sökande tar sin början. Det kommer att föra Anders till Domarös hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Genom avgrunden måste han gå för att finna den han älskar. Om det nu verkligen är hon.

En mopedmotor hörs i skogen om nätterna. Brevlådor vandaliseras och hus brinner. Havet kastar sig mot klipporna. Någon hatar oss.

Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen om de dolda krafter som har skapat skärgården."

Inga kommentarer: