30 oktober 2008

Stickandets återvändande

Den här veckan har varit en riktig bergochdalbana. Mest uppåt iofs men lite tråkiga saker. Höjdpunken var självklart ultraljudet och jag har inte riktigt kommit över det ännu. Annars har jag oroat mig över att det är sista halvtidsveckan på jobbet och att jag fortfarande är överjordiskt trött. Jag misstänker att jag har järnbrist för förutom den förlamande tröttheten har jag även huvudvärk och är väldigt lättirriterad. Och vi som ska flytta imorgon.

Annars har jag börjat sticka så smått igen. Inga bebissaker ännu men vi får se om det dyker upp några spännande projekt framöver. Hittills har jag stickat ett par färdiga sockor och ett par nästan färdiga. Bilder kommer nog inte förrän efter flytten. Ett tag efter flytten. Dessutom har jag börjat med julklappssticknignarna nu och inledningsvis har jag premiärstickat med Debbie Bliss Baby Cashmerino. Det är hur mjukt och mysigt som helst!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Om du misstänker järnbrist är det kanske idé att ringa VC och be att få göra ett blodprov på det? Jag, eh, jag borde också göra det...

Lycka till med morgondagens flytt, och allt annat!

Knit-Marie sa...

Wow! You're back! Såååå skönt att höra att du stickar igen! Har du fått OK på HB:t, så kanske du skulle höra dig för om ett serum-järn på MC?

Anette sa...

Järnbrist brukar man få när man börjar närma sig vecka 20. Själv fick jag järnbrist med båda barnen, tror i vecka 18 eller nåt. Tvyärr brukar man bli rätt kass i magen när man börjar käka järntabletter, men det finns en snällare sort som heter Duroferon. Den löser visst upp sig i tarmarna istället för i magsäcken. De är rätt mkt dyrare men det kan det vara värt för att slippa magont.