05 maj 2008

En luvtröja som kan stå av sig själv

Jag ser att vissa av er vill se tröjan jag stickar åt mig själv. Den är ett helt kapitel för sig sig egentligen men jag kan väl dela med mig ändå.

Det är ett projekt som började med ett nybörjarfel och fortsatte med en ovilja att repa upp trots att jag borde. Luvtröjan ska egentligen stickas i Vivaldi men jag var inte sugen på en luddig tröja utan frågade en flicka på Strikk om hon kunde hjälpa mig att ta fram andra alternativ. Hon velade lite fram och tillbaka med stickfastheter men sa sedan att jag kunde sticka med en tråd Alaska och en tråd Alpaca istället för två trådar Vivaldi. Sagt och gjort, jag började sticka med en svart tråd Alaska och en mörkgrön tråd Alpaca.

Det kändes aldrig riktigt bra med det där gröna för jag gillar inte melerade stickningar. Efter ett par centimeter såg jag dessutom att det blev hur tätt och styvt som helst. Det var ett sittunderlag och inte en tröja. Jag tog bort Alpaca-tråden och började om. Nu stämde ju inga mått längre (det gjorde det nog inte ens från början) så jag justerade genom att sticka efter en större storlek. Nu har jag gjort klart bakstycket och ett framstycke och det blir hur styvt som helst. Alaska på stickor 5,5.

Jag har ingen aning om hur storleken är utan kommer glatt sticka vidare tills den är färdig. Jag stoppar huvudet i sanden och bara kör. Jag hoppas på att ullet, som i baskern jag stickade igår, kommer att bli tunnare och mjukare efter lite blockning. Den som lever får se. Blir det ingen tröja så blir det väl en sköld för Edward att leka med. Eller nåt. Här hänger den i alla fall och poserar för kameran. Ser ni att den hänger helt spikrakt och knappt draperas alls....

3 kommentarer:

bara Lova sa...

Vad är det för mönster på luvtröjan? Är det garnstudio? (med tanke på garnet tänkte jag)

Anna sa...

Det garnbytet lät riktigt skumt?! Man borde bli ledsen för din skull, men du skriver ju så roligt att man inte kan bli det, jag skrattar och känner igen mig. Knäppt garnutbytestips var det i alla fall, det sämsta jag hört tals om!

Clara sa...

Spännande! Den blir nog bra att ha när hösten kommer till göteborg, isvindarna kan knappast ta sig igenom en stickad sköld.